En fråga som säkert kan ha många svar. Detta är inte tänkt att ge något djupt teologiskt svar på frågan.
Jag tänker att det är så av olika anledningar.
- Få komma närmre Gud
- Det kan vara ett viktigt andningshål, ett sätt att komma "ifatt" sig själv och sin själ
- Gud vilade på den sjunde dagen. Det är viktigt att vi också får en vilodag
- Få känna gemenskap med andra som delar den tron att Gud har något för mig
- Få lyssna på predikan, ett fördjupande i Guds ord
- Fira nattvard, som Jesus uppmanade oss att göra till minne av Honom
- Få bli berörd av sångerna och eventuella vittnesbörd
- Av plikt
- Av gammal vana
De sistnämnda kan kanske låta provocerande. Men inte helt otroligt att det finns söndagar då vi åkt till gudstjänsten av de anledningarna. Men inte desto mindre kan Gud komma att beröra även om vi inte har så "andliga" avsikter från början. Om det är en vana att komma till gudstjänsten, så tycker i alla fall jag, att det är en god vana. Sämre kan man ha. Plikt kan ju kännas lite negativt, men jag tycker att det är fint att ha pliktkänsla även i församlingssammanhang.
Detta är mina tankar omkring gudstjänstfirandet. Fundera på hur du tänker. Vore kul om vi kunde utbyta tankar kring detta på något sätt.
Maggan Åberg